Banditdrottningen

Sitter hemma i myshuset, även kallat Paradiset, efter en lång dag på SIME. Dagen kändes inte så lång när jag var där men nu efteråt känner man hur trött man är i huvudet. Tur att man har världens bästa sambo som hämtar mig i stan och lagar fantastisk middag när vi kommer hem till Paradiset (låter lite som en sekt). Biff Rydberg och rött vin. Efter det glögg och en pepparkaka. Världens bästa! 

Jag tror att jag kanske är lite hjärntvättad eller så är jag helt lik de över 9,1 miljoner invånare i detta land. Vad jag tänker på är att varje gång jag går på events såsom SIME och liknande - hör duktiga talare berätta om just deras invasioner och marknadens tillväxt osv. osv. - så blir jag oerhört motiverad. Visst, det är ju precis vad de är till för men jag känner mig ändå rätt knäpp av att lyssna och följa helt i de spåren man ska gå. Det finns vissa rutiner jag alltid följer vid events som det här och kickoffer:

1. Panik!!! Nu är det morgon, jag vet att jag ska iväg och jag är som vanligt sen. Kan bara inte komma ur sängen en dag som denna. Sen pysslar jag omkring med allt onödigt man kan tänka sig och innan jag väl står klar i hallen med skor och jacka på har jag hunnit göra allt onödigt man kan tänka sig, inkluderat att effektivt sprida min garderob i hela lägenheten. Förbannar mig själv i bilen, förbannar M ännu mer, vad han nu har gjort, och är allmänt stressad. Inser efter ett tag att jag faktiskt kommer komma i tid...

2. På plats. Första talaren sätter igång. Jag är full av skeptisk förväntan. Motsägande?! Absolut, sån är jag. Lyssnar gärna men är ganska skeptiskt tills jag får motsatsen levererad.

3. Kläcker massor av idéer i mitt huvud - efter bilen och möten så är det på events som jag är mest kreativ. Helt plötsligt har inte världen några gränser, möjligheter öppnas och ja - jag är nog bäst i världen! :)

Var tidigare helt inställd på att köpa en IPhone när vi åker till USA i sommar. Det som var så bra var att vi skulle vara där precis under säljstart, allt klaffade perfekt. Billig var den dessutom. Egentligen behöver jag inte ny mobil men däremot behöver jag en MP3 med större minne så denna skulle vara perfekt. Dessutom är det ju en otroligt snygg pryl också för oss prylgalna människor. Jag och Fredde hade allt klart nu var det bara att hitta närmsta Apple Store i Atlanta och rusa dit. Så kommer nyheten att de bara säljer den med abonnemang för att stoppa privatimporten till Europa. SUCK. Jag vill inte ha ett nytt mobilabonnemang, jag kan dessutom inte de tom jag skulle ha den på jobbet. Ingen IPhone till mig alltså..

Det är så konstigt hur man påverkas olika av en enkel liten tank, en liten känsla i kroppen. Att vara ensam. Har haft många långa diskussioner om detta med vänner om hur man känner sig när man är ensam, fysiskt ensam. Jag kan verkligen längta efter att komma hem, inte ha något som helst planerat, och bara vara själv. Läsa en bok, dricka te och bara rå om sig själv eller ta tag i alla de kreativa planerna som spinner runt i huvudet hela dagarna. Men när jag väl kommer hem och är ensam utan några planer för en hel kväll slutar det inte all som jag tänkt mig istället hamnar jag ofta, lite för ofta, framför datorn och ibland tvn. Var kommer behovet av kommunikation och att se omvärlden ifrån? Och är ensamhet verkligen så farligt? Självklart inte, längtar efter att stänga av datorn och bara vara men något är det som hindrar mig. Helt plötsligt inser man att man suttit i timmar och förkovrat sig i virrvarret av information som flödar fram i hastigheter på min skärm.

På något underligt sätt kan jag dock känna att jag älskar ensamheten men det känns samtidigt så motsägelsefullt med tanke på min frånvaro av faktisk ensamhet och hur jag fyller tiden. Är det så att vi idag har ett så pass starkt behov av att vara i kontakt med andra att vi inte kan värdesätta tiden att vara ensam utan någon påverkan från omvärlden runt omkring? Jag är nog en drömmare, det är nog helt enkelt vad det handlar om. Jag drömmer mig gärna bort ifrån där jag för tillfället är och tänker mig någon annan stans i mitt pågående liv. När jag väl sätter mig ner och bara är vandrar min tankar hej vilt upp och ner i mitt huvud.

Ett perfekt forum för att bara vara är i en bil med tiden och landskapet flygandes förbi och musiken som enda sällskapet. Alltid känner jag en slags upprymdhet som nästan inte får plats i min kropp. Jag vill göra något, skapa något, vill så mycket här och nu alltid olika men ändå alltid samma. Älskar den känslan men kunde önska att den fanns där när jag väl sätter nyckeln i låset och kliver in genom dörren hem till ensamheten.

Åh vad jag längtar in till stan igen, speciellt efter helgens händelser i vår kära förort Bromma. Igår när vi kom hem från helgen i Göteborg stod det en lapp på vår dörr att grovsoprummet brunnit upp i lördags natt och att en man brunnit inne. Vem slänger egentligen sopor klockan fem en söndagsmorgon?! Hemsk händelse men kan inte riktigt låta bli att dra lite på munnen åt det hela ändå.

Precis så känns det i mitt huvud just nu, har sån fruktansvärd huvudvärk. Ingen tablett i världen hjälper. Stackars, stackars mig! Bubblet som var så gott igår känns förödande idag. Konstigt att man aldrig lär sig. Har dock varit iväg på en supermysig lunch på Villa Pauli med sigenarflickan och LappLisa. Satt i solen och glassade och åt en fantastiskt god sallad. Så fick jag åka lite cab också, älskar sol och älskar min bil!

Innan de hann jag med lite powershopping på Åhlens. Hittade äntligen ett par perfekta byxor, hög midja och vida ben. Kommer vara grymt sexig i dem :) Alla utom M kommer tycka det, han hatar verkligen den stilen. Haha, will wear them everyday! Ska använda dem som pyjamas.

Var hos min älskade frisör igår. Hon är så duktig! Är alltid nöjd när jag kommer därifrån. Nu har jag blivit sommarblond, riktigt ljust blev det. Så härligt. Men som superMartin sa igår "ojdå vad porrigt". Ehhhmmm, men jag väler att ta det som en komplimang :)

Gårdagskvällen blev riktigt lyckad. Var jättetrött men av någon konstig anledninng försvann tröttheten i takt med alkoholhalten i blodet. Fred vann tyvärr inte pris men så underbar nominering så han kändes som en vinnare! Sedan bar det av till Village och fortsatte föra den glasförsedda handen till munnen. Suck!

Nu ska jag synka Ipoden så jag har all senaste musiken, nya dokumentärer sen bär det av till Göteborg! Myshelg med snygg! Ska bli skönt att komma hem igen på söndag och slippa den hemska Gbrgsdialekten!